Vilken eftermiddag det blev idag.
Det började strax efter 14 med att Anton ringde mej på jobbet och var ledsen.
Han hade åkt hem ensam efter skolan och ville ha nå'n här hemma så jag skjutsade hem Morgan med jobb-bilen så han slapp vara ensam.
Iväg för att jobba vidare för att sen hämta Jim och hans "vän" men hon hade missat en buss så hon ville vi skulle hämta henne.
Först så måste jag skjutsa Emil till Husum när hans buss kom .
Sen så skulle det fixas pizza och se till att pojkarna fick äta sen så bar det iväg för att hämta tjejen 4 mil bort.
Men innan jag hämtade henne så tog jag ett "piller" i förebyggande för jag hade nå't på känn som inte känndes bra.
På väg hem ringde Morgan och sa:
-Har du tagit din medicin?
-Jag behöver en nätverkskabel.....
Han börjar förstå hur jag funkar.
Detta var nog den stressigaste dagen detta år (hittills).
Hockeymiddagen igår gick över förväntan för mej (och MODO).
Jag överlevde och vi/dom vann......
Fattar inte varför jag utsätter mej för detta , men en god bit mat tillsammans med arbetskamraterna och många glas på bordet spetsat med en skön Modo-vinst är underbart!
Något i denna stil hade jag då inte klarat för någon månad sedan , kunde ju inte ens se hockey på TV'n.
Det var riktigt trevligt att äta och dricka gott , synd det var Torsdag men det blev nog bra mycket lugnare av just det.
Jag åkte hem och vilade upp mej 2 tim. innan arenabesöket och det var nog det som räddade mej för vi skulle vara där 17.00.
Kännde av oron en stund men det försvann , kanske pga. "bedövningen" vi fick serverat till maten...
En kollega berättade om en av hans bekanta med liknande sjukdom , han kallade det: "sus i kupan" .
Så det är det jag har nu , SUS I KUPAN alltså.
Nä nu ger jag upp skrivandet för nu har jag skrivit av mej lite och "suset" är bättre..
Go'kväll och skål på er om ni känner för det....
//A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar