EN DAG TILL HELG !!

Då har vi "bara" fredagen kvar denna arbetsvecka...

Nu har jag jobbat 4 dagar på raken i 75 %.
Det har gått ganska bra men undrar om jag verkligen orkar med fulltid till veckan.
Får småkänningar på jobbet ibland men det brukar gå över efter ett tag , det är värst ett par timmar efter jag tagit medicinen.

I går kväll var Emil på sitt bästa ( för mej sämsta ) humör , då springer han runt och surrar sina ramsor.
Det är väldigt irriterande för mitt mående just nu men vad kan man göra då HAN mår bra?
Jag fick en ovanligt stor känning för att vara nu och kännde av min "konstiga" puls igen .

Idag blev det en rusch på jobbet under förmiddagen med mycket tankeverksamhet och då fick jag en känning igen , igentligen inget ovanligt ruschigt men just idag var det för mycket för mej.
Jag trivs normalt jättebra med sådana panikjobb och problemlösningar men hjärnan är nog inte redo för det ännu.

Har funderat lite mer på min rädsla sedan förra inlägget och kom på att vi hade ju en riktigt otrevlig händelse med Emil för 5-6 år sedan , inget hände honom men själva händelsen var väldigt otäck.
Det KAN vara den händelsen som gör att jag är så himla rädd att något ska hända någon i min närhet.
Om någon tex. är sen hem så börjar jag oroa mej att det skett någon olycka eller något annat.
Kan liksom inte stoppa tankarna som bara spinner vidare tills jag får panik.
Men det är något som jag jobbar med.......

Det bästa som hänt med sjukdomen är att jag har accepterat vad jag har för "fel" och mina panikattacker blir därför inte så stora längre.
Jag VET ju att det inte är farligt , det är ju bara min skalle som spökar så det blir inte riktigt samma panik numera.

Nä nu ska Jim hem från träningen , bäst att inte stressa iväg så jag avslutar innan det blir bråttom.......

Ha det !
//A